Solcellspark
Vi kan solcellsparker
Screening för solcellspark
Att tänka på vid områdessökning för en solcellspark
Områdessökning eller screening handlar om att flera områden undersöks med målet att hitta rätt förutsättningar för en lönsam solcellspark. Man letar efter områden med bra markförhållanden, bra miljö och närhet till elnätsanslutning.
Först behöver en större oanvänd bit mark hittas. Marken behöver ligga till på ett område där den inte påverkar svenska säkerhetsintressen negativt. Man behöver även kontrollera så att solcellsparken inte är skadlig för djurliv och kringliggande miljö. När marken identifierats behöver man se till att solcellsparken kan anslutas till regionens elnät och att elnätet har kapacitet att ta emot den ström som alstras. Beroende på hur mycket arbete det blir för elnätsägaren att ansluta solcellsparken kan anslutningsavgiften variera. Men den avgiften behöver ni alltid betala vid anläggande av ny park.
Det finns egentligen ingen exakt markstorlek som krävs för en solcellspark. Däremot, när vi pratar solcellsparker, gäller det ofta större anläggningar vilket brukar röra sig om mellan 1-15 hektar mark. En mindre tumregel är att man behöver räkna med minst 1 hektar för varje 1000 kW solceller som installeras. Detta då solcellsparken behöver ha utrymme för både solceller och kraftstationer, och även ett visst säkerhetsområde runt omkring.
Vad är en solcellspark?
Till skillnad från en enda solcell eller en serie solceller är en större mängd seriekopplade solceller tänkta att fungera som en komplett enhet, även kallad en park. Solcellsparker placeras vanligen på ett stort och oanvänt gräsområde, exempelvis en åker eller äng. Dessa parker byggs med kraftstationer och kopplas in direkt mot elnätet för att kunna sälja vidare oanvänd el. Då lönsamheten gällande solceller i allmänhet handlar mycket om att uppnå en viss nivå av producerad volym har solcellsparker på senaste tid blivit en alltmer attraktiv investering för både företag och myndigheter.
Sammanfattningsvis, om parken är stor nog brukar man kunna räkna med att investeringen har betalat av sig själv inom 10-15 år, ibland mindre. Detta på grund av de direkta kostnadsminskningar man får genom egenköpt el, i jämförelse med om elen köps via stadens elnätsbolag. Kostnadsminskningar får man även via den överskottsel som man kan sälja vidare till elnätet.
Hur mycket el produceras?
Det finns många olika aspekter att ta med i beräkningen för att försöka uppskatta hur mycket kWh en park kan producera. Solcellernas verkningsgrad är en viktig aspekt, huruvida det är 13 eller 22% kommer göra en stor skillnad på årsbasis.
En del i det ligger självklart i vilken typ av solceller ni har, men även hur bra solcellerna optimeras löpande. Det kan handla om saker som resursfördelning, kvalitets på växelriktare, automatisering, underhåll och potentiellt om solcellerna är fixerade eller följer solen. En riktlinje vi brukar utgå ifrån när vi uppskattar solcellsparkers produceringskapacitet är cirka 1 miljon kWh per 1000 kW av installerade solceller.
Bygglov och samrådsanmälan?
Normalt sett kräver en solcellspark inget bygglov om den placeras utanför områden med detaljplan. Om det rör sig om fristående solenergianläggningar som kan betraktas som byggnader kan dock ett bygglov krävas. Det är alltid nödvändigt att ansöka om bygglov för transformatorstationen, och därför bör kommunens bygglovsavdelning kontaktas. Ni kan också behöva kontakta Länsstyrelsen då en markbaserad solcellsanläggning ibland innebär en skillnad i landskapet som förändrar naturmiljön.
Vem investerar vanligen i en solcellspark?
Solcellsparker är en stor investering som ofta görs av en hel stad eller ett större företag. Det är inte ovanligt att flera aktörer inom både näringsliv och från statligt håll går ihop för att tillsammans finansiera ett projekt tillägnat staden.
En investering av detta slag är ofta inte enbart en fråga om ekonomisk fördel utan även en investering i mera hållbara energikällor, vilket blir en samhällsfråga. Anledningen till att detta på senaste tid blivit en så attraktiv investering är att den både gynnar samhället på sikt och är en lönsam affär. I många fall är den också mer lönsam och enklare att finansiera och bygga än andra energikällor som vind- eller vattenkraft.
Tjäna pengar på överskottsel
När en solcellspark producerar el finns det alltid en chans att elens huvudsakliga byggnad eller verksamhet får all el den behöver, långt innan produktionskapaciteten för en dag eller månad är uppnådd. I dessa fall kan man genom ett avtal med det lokala elbolaget, eller andra företag, sälja vidare sin överskottsel till ett överenskommet pris.
Antingen säljer man vidare överskottselen till det lokala elbolaget och då nyttjas elen direkt av grannar och övriga byggnader i närområdet. Eller så kan ni skapa ett PPA-avtal med ett närliggande företag eller myndighet. PPA-avtal är en förkortning för Power Purchage Agreement som innebär att ägaren av en solcellspark kommer överens med en köpare om ett bestämt elpris.
Ni som är ägare av en solcellspark kan exempelvis trygga en god ersättning för er överskottsel och köparen kan samtidigt få en fast kostnad för en viss mängd el under ett år, mycket likt ett elavtal till fast pris. Vid större elvolymer finns ofta möjligheter till bra uppgörelser med hjälp av PPA-avtal.
Återbetalningstid för en solcellspark
I regel har ni en kortare återbetalningstid desto större solcellsparken är, då möjligheterna till elproducering för eget bruk eller försäljning ökar. För att ge några exempel kan en större solcellspark vara avbetalad inom 10 år, medan en mindre anläggning kan vara avbetalad på 15-20 år.
Solcellsanläggningens återbetalningstid beror på kostnaden för den och hur mycket anläggningen kommer att producera. Installeras solcellerna rakt åt söder kommer de att producera mycket el och återbetalningstiden blir kortare. Om solcellerna installeras åt norr kommer de att producera mycket mindre el och återbetalningstiden kommer därför att bli längre.
Vi hjälper gärna till att göra en förstudie där vi föreslår den bästa solcellsanläggningen för era förutsättningar samt räknar ut återbetalningstiden för just den anläggningen. För att få en så kort återbetalningstid som möjligt gäller det att inte betala för mycket för sin solcellsanläggning.
Vi kan hjälpa till att ta fram ett upphandlingsunderlag, alltså en teknisk specifikation på den solcellsanläggning som ni vill köpa. Med detta underlag kan vi senare hjälpa till att ta in offerter från ett flertal leverantörer som i och med detta underlag får prissätta exakt samma solcellsanläggning. Denna process resulterar många gånger i ett bättre pris för kunden.
Välj rätt växelriktare
En växelriktare är den komponent som omvandlar likströmmen till växelström så att elen kan användas. De finns som enfas och trefas, och det är viktigt att ni väljer en växelriktare som klarar av den kapacitet som anläggningen kräver. Utöver omvandling av likström sköter växelriktaren även belastningsfördelning och optimering av solcellsparken, för bästa effektivitet.
Därför är vår rekommendation för solcellsparker att välja en rejäl växelriktare som klarar hög kapacitet, samtidigt som det finns goda programmerings- och automationsmöjligheter. Slutligen är verkningsgraden hos en växelriktare cirka 95 %, vilket innebär att 5 % av växelströmmen förloras i omvandlingsprocessen.
Processen
1. Hitta ett markområde
2. Gör en förundersökning angående inköp av solceller, placering, miljö, tillbehör och installation
3. Dubbelkolla med elnätsleverantör gällande kapacitet och anslutning
4. Se till att räkna på investeringen och återbetalningstid
5. Ordna eventuella tillstånd och bygglov
6. Upphandling
7. Projektering och projektledning
8. Installation
9. Besiktning
10. Underhåll
Ta vår hjälp för en smidig process och en riktigt bra investering
Tveka inte att kontakta oss och dela med er av era nya projekt eller idéer om en solcellspark. Vi är erfarna av att fungera som bollplank och hjälper er att få en tydlig överblick över landskapet när det gäller att investera i en solcellspark, oavsett om det är en liten eller stor satsning.
Kontakta oss
Vill du veta mer om våra tjänster?
Erik Axelsson
Energilager, Industri, Markanläggningar, Besiktningar
Om agrivoltaiska solcellsanläggningar
En samverkan mellan solceller och jordbruk
Agrivoltaiska system är en nyskapande idé som kombinerar solenergiproduktion med jordbruksmark. I dessa system placeras solpaneler ovanför grödor eller växter på åkrar eller andra odlingsytor. Den första och mest uppenbara skillnaden mellan agrivoltaiska system och vanliga solceller på tak är deras placering. Istället för att vara monterade på byggnaders tak, sträcker sig solpanelerna över jordbruksmarken.
Skörd och ekosystemtjänster
En framträdande fördel med agrivoltaiska system är deras förmåga att öka skörden. Solpanelernas skugga ger en gynnsam mikroklimatisk miljö som främjar växttillväxt och minskar vattenavdunstning. Denna faktor kan vara avgörande under torka. Dessutom ger den ängs-liknande miljön under solpanelerna en plats för ökad biologisk mångfald. Detta innebär en positiv inverkan på ekosystemet genom att främja pollinering och naturlig skadedjurskontroll.
Skillanden mellan konventionella solceller på tak och agrivoltaiska solceller
Konventionella solceller, å andra sidan, monteras på byggnaders tak för att omvandla solens energi till el. Denna teknik är vanlig på bostäder, kommersiella fastigheter och industrianläggningar. Den stora skillnaden ligger i syftet – medan agrivoltaiska system har en dubbel funktion av både energiproduktion och grödor, har konventionella solceller främst fokus på att generera elektricitet.
Ökad skörd med agrivoltaiska system
En av de mest betydande fördelarna med agrivoltaiska system blir tydlig under perioder av torka. I genomsnitt resulterar dessa system i ökad skörd jämfört med traditionella marker. Intressant nog kan däremot skörden vara något mindre när förhållandena är fuktiga. Den exakta ytan som kompromissas beror i hög grad på de använda jordbruksmaskinerna. I vissa fall kan 1-2 meter per rad av solpaneler krävas, vilket tillåter tillräckligt med utrymme för manuella fordon att manövrera säkert utan att riskera skada på anläggningen.
Agrivoltaiska system och biologisk mångfald
En annan fördel som ofta förbises är den positiva inverkan på biologisk mångfald. Den ängs-liknande miljön under solpanelerna skapar en fristad för olika växt- och djurarter. Biodiversiteten under dessa anläggningar är betydligt högre än på konventionella åkrar. Detta fenomen har tilldragit sig uppmärksamhet från naturvårdsexperter och forskare som ser potentialen för att bevara hotade arter och främja ekosystemtjänster.
Kostnadsaspekten
Trots alla fördelar som agrivoltaiska system erbjuder finns det utmaningar som måste hanteras. En av de mest påtagliga utmaningarna är den ökade kostnaden jämfört med traditionella markanläggningar. Implementeringen av agrivoltaiska system kräver en investering som kan vara upp till 20% högre än motsvarande markanläggningar. Denna högre initiala kostnad kan avskräcka vissa aktörer från att anta denna teknik.
Livslängden för en agrivoltaisk solcellsparker
En välutformad och korrekt underhållen agrivoltaisk solcellspark kan förväntas ha en livslängd på cirka 25 till 30 år. Denna livslängd baseras på en kombination av faktorer, inklusive solpanelernas kvalitet, teknikens utveckling och den regelbundna servicen som systemet får. Det är värt att notera att tekniska framsteg inom solcellstekniken kan resultera i längre livslängd och förbättrad prestanda i framtiden.
Investeringsaspekter att överväga
När man bedömer potentialen i att investera i en agrivoltaisk solcellspark är det viktigt att ta hänsyn till flera faktorer utöver livslängden.
Kostnad och avkastning
En investering i agrivoltaiska solcellsparker kräver en initial kapitalinsats. Det är avgörande att utvärdera den förväntade avkastningen över solcellsparkens livslängd för att bedöma lönsamheten. Denna avkastning inkluderar både intäkter från energiförsäljning och potentiell grödproduktion.
Energiförsäljning och inkomster
En av de stora fördelarna med agrivoltaiska system är möjligheten att sälja överskottselektricitet till elnätet. Detta kan ge en pågående inkomstkälla under hela solcellsparkens livslängd.
Grödproduktion och markanvändning
En integrerad grödproduktion under solpanelerna kan öka den totala inkomsten från anläggningen. Att välja grödor som trivs i skuggiga förhållanden och har en hög efterfrågan på marknaden kan ytterligare förbättra investeringens avkastning.
Teknisk utveckling
Eftersom solcellstekniken fortsätter att utvecklas kan framtida uppgraderingar och förbättringar öka solcellsparkens prestanda och förlänga dess livslängd.
Rollen av stativ i agrivoltaiska solcellssystem
Vid investeringar i agrivoltaiska solcellsanläggningar spelar själva stativet en betydande roll i att maximera systemets effektivitet och lönsamhet. Stativen fungerar som fundament för solpanelerna och deras utformning och funktion kan påverka både energiproduktionen och investeringskostnaderna.
Viktiga faktorer i stativdesign
Stativets design och egenskaper har en direkt inverkan på agrivoltaiska solcellssystemets prestanda. En av de viktigaste övervägandena är rörlighet. Stativ som är konstruerade för att kunna röra sig efter solen, kända som spårningssystem, har potentialen att öka energiproduktionen. Dessa system följer solens rörelse över himlen, vilket gör det möjligt för solpanelerna att alltid vara i optimal vinkel mot solen. Detta resulterar i en mer jämn och högre energiproduktion under dagen.
Fördelar med spårningssystem
Spårningssystemets fördelar inkluderar ökad energiproduktion med upp till 20-30% jämfört med statiska system som är fast monterade. Denna ökade prestanda kan ha positiva ekonomiska effekter genom att öka intäkterna från såld elektricitet och därmed förbättra avkastningen på investeringen över tiden. Dessutom kan spårningssystem minska den mängd mark som krävs för att generera samma mängd el, vilket kan vara särskilt värdefullt på områden med begränsad mark.
Spårningssystems påverkan på investeringskostnad
Även om spårningssystem har tydliga fördelar när det gäller energiproduktion, påverkar de också investeringskostnaderna. Att implementera spårningssystem är generellt sett dyrare än att använda statiska system. De tekniska komponenterna och konstruktionskraven som är nödvändiga för att möjliggöra solpanelernas rörelse ökar initialkostnaden. Det är viktigt att balansera dessa ökade kostnader med de potentiella ökningarna i energiproduktion och avkastning över tid.
Att välja rätt lösning
Valet mellan statiska system och spårningssystem i agrivoltaiska solcellsparker beror på olika faktorer, inklusive budget, marktillgänglighet och avkastningsmål. Att överväga förväntade energiproduktionsvinster och jämföra dem med de ökade investeringskostnaderna är avgörande för att göra en informerad beslut. En noggrann utvärdering av markförhållanden och klimatiska förutsättningar kan också hjälpa till att bestämma vilket system som är mest lämpligt för specifika projekt.
En långsiktig vision
Att investera i en agrivoltaisk solcellspark innebär att man ser bortom dagens behov och tar hänsyn till en långsiktig vision. Med en beräknad livslängd på upp till 30 år kan en välplanerad investering generera pågående inkomst, bidra till hållbar energiproduktion och stärka grödproduktionen. Att balansera teknisk utveckling, avkastningspotential och grödornas framtid är avgörande för att göra en informerad investeringsbeslut.